kvällen började jätte bra.. Sen såg jag han.. Och allt brast. Allt jag tänkt och känt blandades i ett virrvarr. Jag älskar han, men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag är kär, jag är svart, jag är krossad. Men han är min bästa vän i nu läget. Det finns ingen som känner mig så bra, och får jag vara vän med han, så är jag glad. För aldrig vill jag förlora någon som han.

Ikväll känns det som om jag förlorat många vänner. För nu vet jag vilka som betyder, vilka som bryr sig. Vilka som inte bryr sig. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vad jag ska göra. Men en sak vet jag. Jag ska inte låtsas vara glad. Jag ska sörja. Jag ska sörja min första, och största kärlek. För ingen är som han..
Jag älskar dig. Jag kommer alltid älska dig, du har en egen plats i mitt hjärta. Jag älskar dig, därför skulle jag aldrig erkänna för dig hur ont det gör just nu. För det sista jag vill är att såra dig. Då, Nu, i Framtiden.

"if I could just see you
everything will be alright
if I'd see you
the storminess will turn to light

and I will walk on water
and you will catch me if I fall
and I will get lost into your eyes
and everything will be alright
and everything will be alright "

TACK PETTER FÖR ATT DU ÄR ETT ENORMT STÖD!! TILL DIG OCKSÅ SANDRA. NI TVÅ FÅR MIG ATT VILJA TA ETT STEG FRAMFÖR DET ANDRA JUST NU!!